Xelera tipsar

Efter ett tag kom funderingar som: "Vad ska vi med en hemsida till”? I den hypade färden mot att ”ha” tappade många det viktigaste - målet. Webben gick från 1.0 genom 2.0 mot dagens 3.0-termer, men trots det lever många företag kvar i 90-talets början.

Enligt färsk statistik från stiftelsen .SE innehåller de svenska hushållen nu i snitt 2,8 datorsystem per 2,5 invånare – för första gången någonsin fler än en dator per person.

Är du ägare till en företagsajt och känner igen dig i checklistan nedan?

1. Du och din företagshemsida är inte bästa vänner. För att lägga till innehåll och ändra bilder måste du kontakta din webbmaster. Och tala inte ens om videofilmer...
2. Du är internetmogen och vet att det är viktigt att driva trafik till sajten. Du har redan investerat i SEO-tjänster och kan se att antalet besökare har ökat. Men antalet förfrågningar via kontaktformulär är fortfarande rätt så obefintligt.
3. Du måste ofta använda begreppet ”Internet Explorer” när du ska förklara varför jag som besökare ser 2 eller 3 skrollningslistor. Frasen du brukar använda lyder: ”Du måste använda Internet Explorer för att se vår hemsida.”
4. Du får ofta mejl från fel kundkrets. De borde väl veta att du endast jobbar mot privata konsumenter i Göteborg med omnejd?
5. Du känner dig ibland mobbad. Ingen, ingen någonsin delar din sajt med andra via sociala nätverk. Alla pratar om delningsfunktioner, men vad är det för fel på copy/paste-tekniken?
6. Du är väl medveten om att ”Content is King” och att nyheten ”Sommarfest för personalen 2007” inte längre är het information. Men det var då ni hade en vikarierande receptionist som gillade att skriva på företaget.
7. Ibland bli du lite fundersam, till exempel när någon säger: ”Wow, vilken snygging som jobbar på er kundtjänst!” Själv skulle du aldrig beskriva Bosse som en ”snygging” och de kan väl inte mena den där tjejen från startsidans genrebild, för hon jobbar ju inte här!
8. Du har nästan nyligen (2001) investerat i en cool Flash-animering. Måste du verkligen byta den bara för att 36 % av svenskarna har börjat använda smarta telefoner?

Känner du igen dig? Låt oss inspirera dig och prata webbkommunikation över en latte. Välkommen! :-)

Hur har vi det egentligen med webbetik och webbmoral? Jag menar har vi en annan etik och moral offline? Och hur går det till när vi rekommenderar andra? Är det så att vi på något sätt har mindre ansvar när vi är online?

Jag tror att myten om Doktor Jekyll och Mister Hyde bara är just en myt. Jag tror inte att skillnaden är så dramatisk mellan vilka vi är i "vanliga livet" och på arbetsplatsen. På Twitter och i fikarummet. I Linkedin-gruppen och på årsmötet. Vid julbordet och söndagsfrukosten. Vi är de vi är, både off- och online. Så om du, jag, vi blir svikna online så skulle samma personer troligtvis svika oss offline också.

Det enda sociala medier - alla dessa fantastiska nätverk - har gjort är att skapa förutsättningar för oss att mötas. Utan geografiska och språkliga gränser, avstånd, ålder och bakgrund. Men det är fortfarande samma härliga blandning av oss alla. Lejonkungar och askungar. Tjuvar och präster. Ärliga och mindre ärliga. Med och utan moral.

Så om något går fel - snälla, lägg inte skulden på specifika Internetkänslor! För det är personen bakom som är skyldig, inte nätverkandet i sig. Och yes, vad vi alla kanske ska tänka mer på är att en "like" borde betyda mer än bara en klick och att plussa betyder att sprida vidare, så var vaksam när du är där ute, så att du bara stöder det du kan stå för!

Webbplatsbesökarens tålamod är kort (en sajt har i snitt 3 sekunder på sig att väcka intresse) och tiden dyrbar, så kom till saken fort och gör din information läsvärd! Även den tristaste produkt- eller tjänstebeskrivning får liv genom lite kreativ storytelling. Fängsla läsaren!

Låter väl lätt som en plätt? I teorin, kanske. Många är de briljanta och duktiga företagsledare och webbansvariga som inte har några som helst problem att trollbinda en publik med ett vässat munläder, men får fingerhäfta vid tanken på att formulera sig intresseväckande i text. Men misströsta inte – det finns knep som till och med professionella skribenter tar till när det känns som att inspirationen sinat och de bästa orden tagit slut.

Vad är det du vill säga?

Det är få som kan sätta sig ner och skriva en text från början till slut utan att formulera om, ändra disposition, stryka och lägga till i efterhand. Nu släpper vi kravet på att det ska bli perfekt från början en gång för alla!

Skriv ner det du vill säga med egna ord. Det spelar ingen roll om det är i punktform, som stolpar eller i löpande text; huvudsaken är att du får fram något att utgå ifrån. Det är mycket lättare att förhålla sig till ett första utkast än ett tomt dokument.

Tips: Tänk inte - skriv bara!

Det viktigaste först!

I en nyhetsartikel finns den allra viktigaste informationen i ingressen. Detsamma gäller text på webben. Webbplatsbesökaren skyr inte scroll, men det innebär inte att man ska gömma undan kritiska upplysningar långt ner i texten. Börja med det viktigaste och ta detaljerna sedan, när du väl har fångat läsarens intresse.

Tips: Punkta upp all information du vill föra fram om företaget, produkten eller tjänsten och rangordna punkterna från den viktigaste till den minst viktiga. Utforma texten enligt denna rangordning.

Storytelling: Informera inte - berätta!

Läs följande ”Om oss”-text om den fiktiva traktortillverkaren Rotkart:

”Vi på Rotkart startade verksamheten 1976. Vi tillverkar traktorer. Vi erbjuder service i egen verkstad. Vi servar även om traktorn inte är köpt hos oss.

Vi är 17 personer på företaget. Vi är ISO-certifierade. Vår ambition är nöjda kunder. Vi finns i Malmö, Helsingborg och Bollnäs. Vi jobbar miljö- och kvalitetsmedvetet.”

Det är absolut inget fel på ovanstående text. Bortsett från att alla meningar inleds med ”vi” eller ”vår”. Och att texten är totalt befriad från all form av storytelling. De 9 korta meningarna är ren informationsuppräkning och liknar snarare ett första utkast till en text.

Om traktortillverkaren istället använder denna information till att formulera omväxlande långa och korta meningar för att skapa variation, inleder en och annan mening med ett annat ord än ”vi” eller ”vår” och fokuserar på att berätta snarare än informera kan resultatet bli:

”Vi på Rotkart har tillverkat pålitliga och prisvärda traktorer sedan 1976. Som helhetsleverantör erbjuder vi givetvis också service och reparationer i vår egen verkstad - även om du inte har köpt din traktor hos oss.

Nöjda kunder är vår främsta ambition, liksom minimal miljöpåverkan. Därför jobbar vi miljö- och kvalitetsmedvetet enligt ISO-standard och ser till att finnas där våra kunder finns. Du hittar någon av våra 17 medarbetare i våra lokaler i Malmö, Helsingborg och Bollnäs. Välkommen till Rotkart!”

Tips: Tänk dig att du skriver för din gamla farmor! Då blir texten både informativ och trevlig att läsa automatiskt.

Om inget annat hjälper…

…vänd dig till ett proffs. Xelera, din webbyrå i Göteborg, har copywriters med lång erfarenhet inom storytelling och kan göra telefonkatalogen intresseväckande. Välkommen!

Men låt oss ta en titt på hur de flesta företag presenteras online i dag. Vi möter mer eller mindre moderna hemsidor med uttryckslösa bilder, oftast hämtade från kostnadsfria bildbanker.

En receptionist utan en enda rynka ler ett perfekt leende. En mörkhyad man och en asiatisk kvinna lutar sig mot varandra över en dator. Budskapet: Våra konsulter jobbar globalt och skräddarsyr en lösning för er. Vi möter dessa ”konsulter” på flera olika hemsidor. På den ena jobbar de med affärssystem, på den andra med profilreklam, på den tredje med…

Samme man och samma kvinna. Kan de verkligen vara ”mina” konsulter, de som bryr sig om just mitt företag? Och vänta lite… Den här snygga receptionisten – var det inte henne vi såg som telemarketingsäljare på en annan hemsida?

Hur trygg känner jag mig som besökare när jag på sidan ”Om oss” möts av en standardbild från Clipart? Vem står bakom företaget? Vem kommer jag att prata med?

I en tid där varumärken humaniseras finns inte längre plats för anonyma Microsoft-bilder. Ditt företag ska presenteras på samma sätt online som offline. Den analoga världen måste motsvara den digitala.

Det är dags för dig och ditt företag att tänka om. Det är dags att din företagshemsida exponerar dina anställda och inte en photoshopad drömbild. Visualisera ditt budskap, din marknadsföring och din information med bilder som ditt företag kan stå för.

Döda anonymiteten, visa dina medarbetare och dig själv – ge ditt företag ett ansikte!

Sju tecken på att du inte borde börja med sociala medier:

1. Du får ett telefonsamtal med frågan: ”Kan vi ställa några frågor till dig?” och du svarar: ”Vill du handla något?”.
2. Du hör till de som leker ensam i sandlådan och under inga omständigheter vill lära de andra att göra snygga sandkakor. Tänk om de kan göra ett snyggare sandslott?
3. Du lämnar aldrig ditt kontor i rädsla för att dina anställda ska slöa i stället för att jobba. Måste du göra det så kommer du oväntat en eller två timmar tidigare för att ”kolla läget”.
4. Du kommer inte ens ihåg vad dina anställda heter och du vill absolut inte blanda dig med dem under gemensamma aktiviteter. Social kan du ju vara på fritiden.
5. De få utbildningsaktiviteter ditt företag har kretsar kring ett enda ämne:”Hur ska vi sälja mera?”.
6. Du tillhör  Monty Pytons anhängare och tycker att du alltid, alltid har större anledning att klaga än alla andra.
7. Du har varit med om hur dinosaurierna dog och kan därför hela evolutionen. Du behöver absolut inte veta något mera. Det räcker för dig.

Om du känner igen dig och inte vill överväga en ändring så tycker jag inte att du ska börja med sociala medier. Inte alls. Vi klarar oss trots det. Gör du?

I oktobernumret av Internetworld är publiceringssystem i fokus. En av de plattformar som lyfts fram är Drupal - i en intervju hävdar CMS-experten Martin Edenström, som driver sajten MKSE.com, att Drupal och Episerver är vinnare bland publiceringssystemen och spår att de kommer att finnas kvar när CMS-aktörerna blir färre.

Tidningen påminner om sin jämförelse av 7 publiceringsverktyg från i höstas, där Drupal briljerar genom att uppfylla samtliga krav på användarvänlighet och funktionalitet. Detta är givetvis goda nyheter för oss på Xelera, som bygger webbplatser i just Drupal.

Vilken plattform är rätt för just din verksamhet?

Men än viktigare är Internetworlds artiklar om hur man som beställare väljer rätt publiceringsverktyg för just sin verksamhets webb. Valet av plattform kan många gånger vara ångestladdat, särskilt om man som beställare inte har de tekniska förkunskaper som man tror krävs för att kunna sätta sig in i hur de olika systemen fungerar.

Men det behöver inte vara så. Det som krävs är nämligen inte teknisk förkunskap, utan lite tid och pengar - investeringar som garanterat kommer att löna sig i slutändan när er nya webb blir som ni vill och har tänkt er, istället för att resultera i en webbredaktörs mardröm eller teknisk återvändsgränd.

Var aktiv och investera i förarbetet

Camilla Hallström på Hallström Konsult pratar i en artikel om beställaransvar och vikten av att inte släppa bollen för tidigt. Hon liknar valet av CMS vid ett husbygge; om man inte har bra ritningar och en stabil grund får man inte det resultat man vill ha.

Hennes tips är att grotta ner sig i de nya begrepp och tekniska termer som kan dyka upp i jakten på rätt publiceringsverktyg, så att man förstår vad saker betyder. Om du vet möjligheterna och begränsningarna med den plattform du väljer elimineras risken för att du i efterhand säger: ”Det blev skit, det här gjorde de inte bra.”

Investera i en förstudie och gärna också en utbildning i publiceringsverktyget innan du gör ditt val, är Camilla Hallströms råd. Kostnaden för detta är bara en bråkdel av vad det kostar att välja fel. Hennes handfasta tips sammanfattas i en lista som kan vara bra att ha i bakhuvudet när det är dags att välja publiceringsverktyg:

Så väljer du rätt CMS

1. Gör en förstudie
   Vad är syftet med den nya webben? Vilka system ska fungera ihop? Vilka skillnader ska den nya webben ha gentemot den gamla? Vilka är målgrupperna och vad har de för behov?

2. Ta referenser
   Vad tycker andra företag och webbredaktörer om plattformen? Vilka standardlösningar finns och vad har andra utvecklat?

3. Gå utbildningar
   Ett par utbildningsdagar är en förhållandevis liten investering i sammanhanget. Ju mer du kan om verktyget, desto bättre beställare blir du.

Kom ihåg - webbleverantören är expert på webb, men du är expert på din verksamhet och dina målgrupper. Med ditt aktiva deltagande, både i valet av CMS och under produktionen av den nya webben, ökar sannolikheten dramatiskt att du, dina kollegor och era kunder blir nöjda med resultatet.

Kontakta oss via formuläret här intill, mejla info@xelera.se eller ring 031-348 10 00, så berättar vi mer.

Förutom nedan 10 krav är Drupal helt kostnadsfritt, till skillnad från exempelvis Episerver, Escenic, Sharepoint och Sitevision. Du kan läsa mer om Drupal på vår hemsida eller på Drupal.org.

Så här svarar Drupal upp mot kraven som ditt verktyg enligt artikeln, av MKSE, bör klara av.

En dashboard för alla sajter

Istället för att ha olika webbadresser och inloggningar för varje sajt – som utvecklingsmiljö, landssajter och kampanjsajter – kan man överblicka och nå allt från en och samma daschboard.

Drupal – Ja. Det finns olika lösningar beroende på de exakta behoven. Det finns flera lösningar för att logga in på flera webbplatser från en central plats. Den exakta lösningen beror på vad som skall åstadkommas.

Integrering av sociala medier

Stöd för tredjepartsplugins som kan skapa kopplingar till Facebook, Twitter och andra sociala sajter.

Drupal – Drupal har starkt fokus på sociala tjänster. Plugin finns för nästan alla, inklusive Facebook, Twitter, Twingly, Disqus, med flera. Det tar bara några dagar från det att ny tjänst finns innan Drupal stödjer den.

Realtidsstatistik

Redaktörerna ska kunna följa vad som händer på sajten i realtid.

Drupal – det finns stöd för realtidsinformation som till exempel vilka artiklar folk läser, hur många kommentarer en artikel fått etc.

Språkvarianter med Google Translate

Språkstödet utökas med möjligheten att använda tjänster som Google Translate för att snabbt skapa olika språkvarianter av sajten.

Drupal – Ja, det finns stöd för Google Translate.

Verktyg för bildredigering

Redaktörerna kan redigera bilder direkt i CMS:et. Det möjliggörs av nya tekniker som HTML 5 och CSS 3.

Drupal – Drupal har flera plugins som låter redaktören redigera bilder. Bland annat finns en plugin som ger exakt samma gränssnitt som Flickr använder.

Drag and drop

Man kan använda drag and drop för att exempelvis bifoga filer till sidor. Möjliggörs av nya HTML 5 och CSS 3.

Drupal – Ja, Drupal stödjer drag and drop av bilder, filer och element på sidan.

Egendesignade typsnitt

Stöd för den nya tekniken – som Google Fonts och Cufón – som möjliggör egendesignade typsnitt där texten indexeras av sökmotorerna.

Drupal – Ja, både Google Fonts och Cufón stöds.

Publicering på alla plattformar

Inga speciallösningar ska krävas för att publicera sidor som fungerar på mobila plattformar. Smartphone-vänliga sidor kan genereras automatiskt.

Drupal – Det finns flera plugins till Drupal som detakterar vilken mobiltelefon/iPhone/iPad som används och för att anpassa visningen.

Integrerat intelligent sök

Användarna ska kunna välja om de vill söka i exempelvis dokument eller sidor. Redaktören ska kunna skräddarsy sökfunktionens intelligens för att exempelvis föreslå liknande sökord.

Drupal – Drupals sök gör det möjligt att söka på olika typer av innehåll, i olika ämnesområden, i olika datumintervall och så vidare. Drupal har också stöd för facetterat sök.

Användarvänligt redaktörgränssnitt

Redigeringen ska vara WYSIWIG och utan omladdning så långt det går. Redaktören ska ha känslan av att redigeringen sker direkt på webbsidan och genast se hur det ser ut för slutanvändaren.

Drupal – Ja, det finns flera WYSIWYG-redigrerare till Drupal. Det finns moduler som ger ”in-line”-redigering av rubrik, text, etc.